Ämman

Nej, nu är det på tiden att svämma över er med massor med klagande. Eller vad säger ni?
Jag vet att alla har längtat så mycket efter det.

Jag kan väl börja med min nya fiende som finns hos mig var och varannan dag. Han heter Huvudvärk och är inte snäll. Han bankar in min skalle och gör den explotionsfarlig.
Är det snällt? Neej, det tycker jag inte alls att det är.
Han tog kontakt med mina ögon som sa till honom att mina glasögon antagligen inte funkar, det var då han slog till. Han skulle också kunnat smörat in sig hos mina stela axlar. Men jag har en plan för att för att gå till motattack! Jag ska nu i veckan gå till en optiker och kolla min syn, för det verkar ju som om den kan ha försämrats. Om det inte är några ändringar på synen har jag en plan B, trot eller ej. Det är i plan B som jag ringer till farbror doktorn och bokar en tid. Hoppas att något av detta motar bort Huvudvärk, jag hatar honom! Fast, vem hatar inte Huvudvärk?!
     Så, där har vi klagande insmetat av hat. Jag tror också att det var rätt dos av klagande för idag. 

Jag kan nu komma till något trevligare. Jag måste berätta det för alla som inte vet om det, jag älskar att åka buss från och till skolan. Det är helt underbart. Det är trettio minuter i sträck som jag bara kan slappa och lyssna på musik under. Låter det inte helt underbart?
Sen så kan man, om man är trött, ta sig en liten tupplur. Bussens ibland lite gungande och dess brummande ljud är smått sövande.
Jag älskar helt enkelt att åka buss!

Busspuss på er!