En diagnos, tack!
Jag är trött.
Jag är sprallig.
Jag är full av något utan namn.
Jag är glad.
Jag har ont i huvudet.
Jag är förvirrad.
För allt går inte ihop.
Onej.
Dina egna principer.
Lycklig lokalvårdare
Mitt rum är städat, hallelujah! Frälsaren gav oss ett mirakel. Nu är dammet borta, kläder är i garderoben, växer är vattnade, bäcker står i hyllan och allmänt tjafs ligger i nån låda. Jag är jävligt stolt över mig själv! Men sen kommer ju fråga... Hur länge kommer ordningen att hålla i sig? Det återstår helt enkelt att se!
På det första, på det aaaaandra...
Nu ska här städas, lokalvårdare here I come!
För blir det att ta tag i klädhögen på sängen, sedan kanske skrivbordet och efter det all annan skit.
Think pink? No, think English!
Hej mina vänner, och alla andra som jag inte känner. Jag har nyheter. Eller rättare sagt en nyhet, inte så stor, men det borde påpekas och publiceras. Jag stod och sminkade mig nyss och då är huvudet alltid fullt med tankar. Men idag var tankarna annorlunda. Inte annorlunda som i att de handlade om andra saker, utan på det sätt att de var på engelska. Jag tänkte inte på svenska. Engelska var språket mina tankar talade. Först undrade jag varför, men sedanm slog det mig rakt i huvudet. Allt tittande på Sex and the City under de senaste dagarna är anledningen. Jag är skadad, på samma sätt som av skolan och allt annat som man får för mycket av ibland.
Skadad som skadad, det kan väl inte skada med lite extra engelska?!
Oväntat besök...
Macka med hål
Det var ingen ångest idag när jag slog upp ögonen och såg att klockan var just halv tolv. Jag tyckte det bara var skönt. Jag älskar verkligen att sova.
Jag vaknade med en hemsk hunger och efter att ha kollat bilddagboken en snabbis sprang jag ner till köket. Där väntade en tystnad på mig, och några mackor! Men dessa mackor var inte som vanliga mackor, det var mackor med hål i! Halva mackan bestod av ett stort hål, mycket mättande.
Mackor med hål fick mig att tänka på Frida när hon var liten. Då var hennes favoritmackor sånt där Polarbröd. Men för Frida hette de mackor-utan-hål. De har ju faktiskt inte några hål, men det är gropar i dem. Gulligt värre!
Det var en gång tre bussar
Jag älskar mina bussar! Jag ska gifta mig på en buss, en riktigt fin buss.
Förstår ni så underbart?
Jag har åkt buss tre gånger under det första dygnet av 2008. TRE gånger.
Första gången var hem från stan mitt på dagen. Det var den hemskaste bussupplevelsen jag haft. Bussen luktade inröktäckelgubbe och busschauffören var äcklig och ful med gräsligt skägg! Sedan funkade inte min mp3-spelare. Jag kände mig allmänt äcklig också. Jag hade inte borstat tänderna eller haft deo eller nåt och sminket från gårdagen var insmetat och inkletat tillsammans med nytt smink. Hemskt var det!
Sedan kom den andra bussfärden. Denna färd sartades helt underbart. Jag kommer in genom bussdörren och möts av orden från busschauffören "Det är gratis att åka idag". Hon kan ha sagt nåt mera, men det var bara de orden jag hörde. Jag blev lycklig! Hela färden till Manda och O.C-tittande satt jag och log. Jag var lycklig för musiken och för de fina och få orden.
Nu kommer vi in på den tredje och sista bussfärden. Efter att ha missat 22.10-bussen med en fjutta halvminut (så irriterande att jag kan dö!!) gick jag i god tid till 23.10-bussen. Jag hade sällskap av Sofia och hennes cykel. Då bussen kom fick jag en klump i magen, bussen var ful. Jag ville åka i en mysig buss och den bussen såg allt annat än mysig ut. Men, man ska ju inte dömma hunden efter håren som man säger. Bussen var nog en av de mysigaste bussar jag träffat på. Belysningen var dämpad, säterna var jättestora och höga (man kan gömma sig och vara ifred!), bussen var nästan tom också vilket gav en tyst buss. Jag satte mig tillrätta, tog av mig vantarna och satte på musiken i öronen. Ute var det mörkt och mysigt, i mina öron spelades Sheila med Smashing Pumpkins. Det är verkligen en busslåt! Jag satt och njöt hela vägen. Sedan steg jag motvilligt ut från bussen och klev ut i slasket.
Hur kan bussresor vara så spridda?
Efter första färden hatade jag bussar, men nu när jag sitter här kan jag inte annat än älska dem!
Nu tycker jag att du ska klicka på länken där uppe, lyssna på länken och tänka dig att du sitter i en buss enligt min beskrivning av min mysbuss. Jag ska göra det nu innan jag ska sova. Jag kommer få gårhud!
Mammas flicka.
Jag slet mig från datorn, från musiken och från Parry Hotter. Jag förstår att du som läser är mycket, mycket intresserad av vad jag nu har gjort för duktigt. Jag vet att du verkligen vill veta det, jag känner det på mig.
Jag har faktiskt lagat middag i huset, helt själv. Det var inte jag som kom på det, men när mamma bad mig tyckte jag inte att jag kunde säga nej. Vad skulle jag annars ha gjort? Suttit vid datorn ännu mera? Så varför inte göra mamma glad :)
Det blev en väldigt god paj med massor av gott i, bland annat soltorkade tomater, oliver och fetaost (av bara det blir man ju hungrig!)
Så idag kan jag känna mig duktig och stolt, eller vad säger ni?
Sovdags.
Idag har jag varit i skolan, vilket nog var tur. Om jag inte gått till skolan skulle jag nog ha dött av socialabehov, eller liknande. Jag behövde lite tjejsnack, kanske inte lite utan mycket tjejsnack. Det var allt tur att vi hade en tre timmar lång rast.
Det var tomt i skolan utan Marika också! Jag saknar henne!!!
Att jag varit i skolan betyder faktiskt att Herr Frisk gav med sig, han tog emot mina mutor (godis och glass, vem kan motstå?).
Sedan måste jag berätta något märkligt! Jag vet inte vad som hänt! Jag som alltid tycker om att åka buss.. men inte idag! Jag fattar inte. Det var inte mysigt att sitta där i värmen lyssnandes på musik samtidigt som solan gick upp, hur kommer det sig? Det kan bara finnas en anledning! Någon måste ha lagt något gift i mina mackor jag åt till frukost!
Nä, men nu ska jag ta och sova min skönhetssömn. Vi får se vad morgpndagen har att ge. Kanske är det en bra bussdag imorgon, vem vet?
Natti hattifnatt!
Huvudklagan.
Jag vet att alla har längtat så mycket efter det.
Jag kan väl börja med min nya fiende som finns hos mig var och varannan dag. Han heter Huvudvärk och är inte snäll. Han bankar in min skalle och gör den explotionsfarlig.
Är det snällt? Neej, det tycker jag inte alls att det är.
Han tog kontakt med mina ögon som sa till honom att mina glasögon antagligen inte funkar, det var då han slog till. Han skulle också kunnat smörat in sig hos mina stela axlar. Men jag har en plan för att för att gå till motattack! Jag ska nu i veckan gå till en optiker och kolla min syn, för det verkar ju som om den kan ha försämrats. Om det inte är några ändringar på synen har jag en plan B, trot eller ej. Det är i plan B som jag ringer till farbror doktorn och bokar en tid. Hoppas att något av detta motar bort Huvudvärk, jag hatar honom! Fast, vem hatar inte Huvudvärk?!
Så, där har vi klagande insmetat av hat. Jag tror också att det var rätt dos av klagande för idag.
Jag kan nu komma till något trevligare. Jag måste berätta det för alla som inte vet om det, jag älskar att åka buss från och till skolan. Det är helt underbart. Det är trettio minuter i sträck som jag bara kan slappa och lyssna på musik under. Låter det inte helt underbart?
Sen så kan man, om man är trött, ta sig en liten tupplur. Bussens ibland lite gungande och dess brummande ljud är smått sövande.
Jag älskar helt enkelt att åka buss!
Busspuss på er!
Det naturligaste, vad är det?
Jag och Amanda har hela den här veckan diskuterat och haft oss. Våra naturhjärnor har kretsat runt naturlighet. Vi har försökt i flera dagar nu utan något resultat. Vad är det naturligaste som finns? Säg det till oss, vi är knäppa, men det är skolans fel. Våra hjärnor mår inte bra av alla kunskaper.
Våra problem kommer finnas där för all framtid och aldrig kommer vi finna svaret på våran fråga.
Vill Du hjälpa oss?
Kan Du hjälpa oss?
Du vet var jag finns (?)
Följ skrattet så hittar du rätt!
IT'S ALIVE!!!
Hallelulja!
Första gudstjänsten i mitt liv.
Spännande? Nja, jag vet inte det inte. Det är heller inte därför som jag ska dit (tillsammans med familjen). Jag ska förklara. Det är nämligen så att far min är med i en gospelkör. För det är han. Hans kör ska sjunga under gudtjänsten (även om själva kören inte är så värst religös) Men de lånar nämligen lokaler av kyrkan och har då ett avtal som innebär att de måste vara med på fem högmässor/termin.
Nu var det förklarat.
Jag ska till kyrkan, på en söndag.
Jag ska dit för min pappa ska sjunga med kören sin, i kyrkan.
Jag undrar allt hur Edvin (snart 8år) och Zack (4år) kommer orka sitta där, inte länge tror jag.
Jag kommer stå ut, jag kommer kanske till och med klappa i takt.
Vi får se vad som händer och sker.
Det blir kanske en upplevelse att komma ihåg, vem vet liksom.
Som någon vis person någon gång sagt till mig: "Den som lever får se"
Skrivkamp
Jag känner mig dum.
Jag är en svikare.
Jag har haft skrivkramp.
Ingen fantasi.
I några dagar har jag haft skrivkramp, ingen fantasi alls om vad jag ska skriva. Det har inte hänt något speciellt heller som jag kunnat skriva om. Lite svek är det. Jag ska ju inte svika de få (faktiskt är det ganska få) läsare jag har. Jag gillar er mycket :D Så nu i fortsättningen får jag ta mig i kragen och skriva lite oftare. Ett väldigt gott försök ska jag göra. Måste få igång fantasin igen. Och nu går det faktsikt lite bra att skriva.
Jag kanske borde satsa på lite mera poetiskt, eller i alla fall tankfullt. Så som det kunde vara endel dagar förut. Jag vet att det uppsakattades av i alla fall en trogen läsare (:
Nu blir det som sagt ändringar, och det stora. Eller något åt det hållet (: Tjolahopp!
Vanligtvis.. vanlig?
Här, nu ikväll, ska jag föröka mig på ett någolunda vanligt inlägg. Vad som nu är vanligt? Jag kan ju inte säga att detta börjar vanligt. Jag vet att jag oftast inte är så bra på att vara vanlig, vanligtvis. Höhö. Den var låg, jag vet! Vidare till det så kallade nooormala. Jag tror att jag skippar det, faktiskt... det blir för o-jag, tror jag.
Igår var det vår, så kändes det iaf. Men icke idag. Vad gjorde det när jag vakanade om inte snöade? Usch! Nu får det vara nog med snö. Vår vill vi ha :D
Nu vidare till dagens handling. Jag hoppade som en raket ur sängen imorse. heh.. raket? , det kan nog diskuteras. Men i alla fall så var jag piggare än vanligt (vanligt förföljer mig), även om jag sovit mina 6h som jag brukar. Hade tråkigt på bussen, ingen kändisar alls. Fast det brukar det inte vanligtvis vara. Ingen att babbla med, aldrig. Det gör att tankarna vimlar iväg all världens väg.
Nej, nu tror jag att jag skriver för mig själv, eller hur jag ska uttrycka mig. Är det bara jag, eller brukar du göra det med? Antagligen inte. Bara jag. Och ja!, jag har ordet. svamlar kallar vi det.
Jag behöver hitta på något. En filmkväll eller något liknande. Någon som offrar sig eller känner sig allmänt frestad(A)? :P Du når mig på mobajlen, haha. *suck (suger min humor eller finns den inte? tackar för svar)
Dagens: Hur får man in en giraff i ett kylskåp?
Svar: Öppna dörren och sätt sedan in giraffen. Ps. stäng gärna dörren, tack (haha)
Jag hatar bussar!
Idag var en dag av någolunda vanligt slag. Den kan samanfattas så här:
Sovmorgon, härligt härligt!
Lång väntan på en mycket sen buss
Svenskalektion med personbeskrivning, vissa bättre och snällare än andra
Lunch, som faktiskt var god (jag är allvarlig!) : Böngryta
Fysiktestskit som gick ganska okej + någon fin krusbärsgubbe
Lektion med en biologitant som inte kan prata, hon skriker = sitt långt bak, annars blir det öronskav! öronproppar kanske borde inskaffas (?) :P
Italienska, lagom flummigt och med ett tomatfejs från min sida
Ännu en lång väntan på buss. Jag hatar bussar från och med idag!
En härlig bussresa hem lyssnandes på kärlekar (bra musik)
Middagsmat: Soppa (bara fjärde gången denna veckan!)
Slut på VM (Amandans fyndiga förkortning, *host) = Veronica Mars. Nu måsta man stå ut ända till hösten för att se nya avsnitt
Jag vet inte om jag gillar denna dag, men nu är den ändå snart över. Så, vem bryr sig?
"Sen sa snigel: Det är bara kärringar och smålänningar som blir mätta på korv."
Nya kärlekar
En ny kärlek? Nästan faktiskt, kanske något sådant snart.
I vistelsen i Götet så inhandlades det fyra skivor, yey!
Bullet for my valentine,
Broder Daniel,
Franky Lee,
OCH
Fall out boy ^^
Frågan är om det är kärlek snart? Antagligen.
Jag har lätt att kära ner mig i musik.
Finns både för och nackdelar
Pengar, det är ett ont påhitt. Musik kostar, om det ska vara lagligt
Samtidigt är det kul att ha skivor
Älska musik!
Och ja, Fall out boy verkar bli ett av dessa nerkärade band. Idetta fall så är jag nog inte så ensam om det heller. För det går bara att tycka att Pete Wentz på bas är snygg ;)! , och deras musik är braaaa ^^
Dagen här föresten nalkats bra. Jag är riktigt stolt över mig själv. På innebandyplanen på idrotten, vad hände? Jo, en Emma gjorde ett mål! Är detta sant? Jaaa, så sant som det kan bli. Efter ett snyggt passningsspel mellan mig, Linda och Anna fanns det bara en plats för bollen, i mål! Visst har jag rätt att vara lite stolt? Jag som alltid har nästan hatat innebandy. Nu gillas det lite, bara för ett ynka mål. Vilken vändpunkt, eller inte :P
Tjolahopp!
Två vänner rikare
Det har varit en dag då en Emma varit smått irriterad, även om hon inte visade det så bra.
Att vara frisk, att herr frisk är min vän, det är fet me najs! Äntligen tyckte han om mig, bättre sent än aldrig säger då jag.
Projektet. Vad finns att säga? inte är det mycket som finns att säga. Irritation, det är ett ord som kan säga mycket. ...men jag vet inte om det är ett så användbart ord i denna situation. Antagligen. Från min sida är det nog användbart.
Ingen orkar bry sig.
Ingen orkar bry sig när hoppet är förlorat.
Det är tur att jag har hopp, för då orkar jag bry mig.
Nu hänger inget ihop.
Idag har jag varit duktig. Jag har faktiskt blivit vän med min supermegakomplicerade grafräknare. Jag gillar honom nu. Skall han kanske få sig ett namn? Nej, det låter lite sjukt. Men vi gillar honom, med eller utan namn.
Han är blå.
och, han är nu min vän.
Idag har jag fått två nya vänner. Herr frisk och supermegakomplicerade grafräknaren. Jag ser fram emot en ljus framtid med er vid min sida ...eller inte