Tvåhundra är mer än tjugo

Nej vadå, jag ska inte sova alls. Jag pratade just med Ahmandha i en timme och trettioåtta minuter.
Vi gillar't!
Nejdå, jag kommer inte alls vara trött imorgon.
Nej nej. Jag vaknar aldrig trött. Fast då ljög jag. 

Jag ska nog sova nu, men först är det grattis till min blogg, eller kanske grattis till mig? Vem ska man gratta de 200inläggen till? Jag vet faktiskt inte. Hjälp mig (Du kanske kan hjälpa mig att sova också?)

Det blir ingen dikt idag, det blir bara sju 'hurra' :
HURRA, HURRA, HURRA, HURRA, HURRA, HURRA!!!

Nej, det blev bara sex och nu orkar jag inte mer. Jag blev för trött. Sov sött, eller fult, mig spelar det ingen roll!
 

Kängor

Gå din väg med lätta steg
Gå med försiktighet
Vassa stenar och grus
Ont i fötterna

Promenad i kängor
Tjocka sulor
Gå vart du vill

....

Du har alltid en väg
En lång väg av förhoppningar
Borde vara ljus
Lampor går sönder
Borde vara upplyst
Akta!

En lång väg rasar sönder
Inga lampor lagas

Tror du på sanning?

Allt du tror, är inte allt du vet.
Allt du hör, är inte allt du vet.
Allt du vet, är inte allt du har.

Vad ska du tro på?

Det finns ingen som aldrig ljugit
Du själv kan ljuga
Även för dig själv

Folk säger så mycket
Vad är sant?
Lögn?

Alla ljuger vi
Vitt som svart

Tårar är inte alltid sorg

Du har ett liv. Det har inte jag. Men jag har mensvärk.
Du är mycket äldre än jag. Det gör mig yngst. Men jag är mer mogen.
Inget omoget och surt äpple.

Jag har mina vänner. Du har en person. Fast jag vet inte hur mycket.
En person kan aldrig vara allt. Det går inte.
Lär av dina misstag.
Älska aldrig bara en person.

Du har dina misstag. Jag har min mensvärk.
Det är synd om mig. Du har aldrig lärt dig.
Tårar är inte alltid sorg.
Skratt är inte alltid lycka.


Vem kan stoppa mig när jag bara rullar fram?

Jag tänker inte ursäkta mig att jag inte bloggat på ett tag.

Just nu har jag än en gång tittat på det sista avsnittet av den tredje säsongen av Sex and the City, vad tycker ni om det? Äsch, O.C har jag kollat klart på och då tager man vad man haver som någon tant sa för länge sedan (även om hon då snackade om matlagning)

Jag kan väl säga att jag är tillbaka på spåret igen, redo att skriva det tvåhundrade inlägget som snart är här. Men jag kommer säkert att glömma bort det, men sak samma! Jag är ganska produktiv av mig, oftast. Jag ska se till att skriva mycket, men inte om något tråkigt (ointressant). Fast det är ju alltid jag som kommer bedöma det innan det publiceras, men det är erat problem. Ingen kommer att kunna stoppa mitt bloggande!


Jag och mina tygskor

Jag känner lyckan i kroppen! Jag känner hur behovet tillfredställdes, snart i alla fall.. För imorgon ska jag käpa ett par fina och vita tygskor. Ett nästan precis likadant exemplar av låga-vita converse fast för halva priset på Weekdays sacond hand-avdelning. Förstår ni hur glad jag blev när jag sog dem? Jag har sedan förra våren längtat efter den dag jag äger ett par vita tygskor, men har alltid varit för snål för att lägga ut 600spänn på ett par äkta converse.

Sedan kan jag också säga att det har blivit en hel del tygskor, hela 6par kommer jag imorgon vara ägare till. Så det är bara att säga till mig om jag klagar på att jag inte har skor!


converse

Temperaturen är hög uti kroppen, närmare 40 än 37 (komma noll)..

Min hals gör ont, mitt huvud dunkar, min näsa är täppt och jag har lock för öronen. Jag har ingen feber.
Vad är det för fel på mig? Kan du ställa en diagnos åt mig tack! Jag vet att det är jag som går medicin, men nu är det jag som är sjuk och lite svag.


I'm a crazy geek!

Idag har jag varit hos farbror optikern och kollat min syn. Det visade sig att jag behövde nya glasögon. Men enligt mamma betyder det inte helt säkert nya bågar, utan bara nytt glas i de gamla bågarna. Ändå lånade jag hem tre par.. Nu efter att ha testat lite här hemma är det två av dem jag velar över. Hjälp mig att välja, ge mig din åsikt! För om jag har tur så får jag nya bågar också!
   
 
   

 glasögon

What is love?

Jag satt och lyssnade på musik. En uråldrig låt spelades upp. Uråldrig och uråldrig, jag lyssnade på den när jag var liten. Jag har till och med skivan. Sedan fick jag för mig att se om det fanns någon vidio till den på youtube. Ja hittade en med jättedålig kvalité och klickade därför vidare på några andra...

Det var då jag hittade denna! En hemmagjord musikvideo till en av mina forntida favoritlåtar.



Jag kan säga så mycket att detta inte är kärlek.
Jag tycker inte ens att det är roligt, bara fult.
Och ibland behövs fula saker!

Tänk på maskarna så mår du bättre

Jag och min Amanda. Våra konversationer är inte som alla andras konversationer. De kan leda hur som helst, åt vilket håll vet man aldrig. Men det blir aldrig försent, försent finns inte i våran värld. Kanske, men inte ofta.


Dagens tankeställare från oss:

När du mår dåligt, tänk på alla maskar.
Du kommer så förstå hur mycket bättre du själv har det.
Du förstår då hur små dina problem är, efterson maskarnas värld är mycket värre än din.
Tänk att vara tvungen att vara nere i marken när solen är framme.
Tänk att bara kunna vara i friska luften när det regnar eller är fuktigt.
Tänk att vara helt försvarslös inför alla cyklister och alla stövlar.
Tänk att inte kunna stå emot solen och att alla gånger inte hinna undran den.

Tänk på maskarna.
De blir stekta och nedtrampade, helt bokstavligt.
Det kan kännas så för dig, men du kan klara av det.
Du kan kämpa emot och resa dig upp igen.

En mask blir bara stekt en gång.
Sen är gångerna slut.

Dalfnvdmpökjsnefvapnadmpvinmsvbnadklvka

Det är så vi har bärjat att uttrycka oss när vi inte vet hur vi ska uttrycka oss.
Det känns mycket bättre.
Det kan till och med bli lite bättre

Vi tackar Amanda.
Det är du som lärt oss, det är du som är våran inspiration
Vi tackar dig Amanda!

Motståndskraften räcker inte

Jag vågar inte erkänna det för mig själv.
Jag känner en dragningskraft, starkare än någonsin.

Hur kommer det sig?
Jag vill, men ändå inte.

Men nu ska jag ta steget.
Jag ska göra det till en cool grej, som Sofie sa.
Jag ska sitta där och skratta åt alla som suger.
Jag ska titta ner på dem.

Visst får man göra det utan att vara knäpp?

Ja, du vet väl inte vad jag ska göra.
Du vet väl vad som sänds klockan åtta ikväll på TV.
Du vet väl att det var under samma tid förra året jag började tveka över The Ark.
Jag skämdes, men nu kan jag inte motstå.

Jag kommer sitta där i den gröna soffan.
Jag kommer skratta och ha ont i halsen.

Jag ska titta på festivalen om melodier.
En musiktävling där många inte kan sjunga.

Var sitter ditt fel?

Jag säger bara: ODEFINERBART.
Amanda, det är du som förstår mig.

Jag förstår ingenting, och kommer antagligen inte göra det heller.
Inte om detta i alla fall.
Man gör helt enkelt inte så!
Man gör det bara inte!

Vad var det som hände?!
Hur tänkte du?

Och jag som trodde det var jag som hade en möglig kaka.
Jag hade nog fel.

Skönhetssömn

På tal om inget särskilt så tänkte jag på en sak, vilket ofta händer.
Jag undrar vad min genomsnittliga nattsömn skulle bli under en vecka. Skulle den bli normal eller under?
Nattsömnen i veckorna är inte direkt lång, men under helgen tar jag igen mig. Det skulle nog bli ett ganska normalt genomsnitt. Jag gillar fortfarande inte ordet normalt, men jag vet inte vilket annat ord jag ska använda.

Ikväll har jag tänkt att jag ska höja genomsnittet en aning. Men innan det blir skönhetssömn ska jag glo på skönheterna i O.C. Det ska bra bli ett avsnitt ikväll.. Eller, det får bara bli ett avsnitt annars går mina statistiska planer i kras.

Sssch!

Jag vet att det var något so jag tänkte blogga om, men nu kommer jag inte alls ihåg vad det var. Det var när jag satt i färdtjänstbussen, det ni. För jag har åkt färdtjänst idag jag, men såklart inte helt ensam. Sån lyx kan jag inte bekostas, nej nej. Jag åkte tillsammans med en boende på praktiken. Men inte mer om det, jag har ju faktiskt tystnadsplikt och allt.

Tystnadsplikt har man inte bara inom vården, utan till dina vänner också. Kom ihåg det!

Killar är som kakor

Det var en kväll i februari. Jag satt vid min dator och klagade med Sofie, och sedan med Amanda på annat håll. Sedan blev allt till en och samma klagan, i en och samma konversation över msn.
Allt hade börjat med att jag och Sofie klagat på alla killar, att de inte finns någonstans, eller inte nära oss i alla fall. Sedan om de finns, då är de bara knäppa och konstiga. Vi vill ju bara ha en kille, för en kväll om det är det enda alternativet. Det var alltså så det började..

Sofie började såhär: "Nu freakar vi tillsammans" och då var allt igång. En het disskusion kom igång, var vi tvugna att vålta någon för att ha lite roligt?! Amanda kunde ta grannen, och  jag kunde ta en präst från Missionskyrkan.
Det ena ledde till det andra och våran freakade konversation blev till en mötesplats för desperata sexgalningar där vi kunde finna stöd hos varandra. Vi presenterade oss och lämnade med det ut en del av oss själva.
Sofie kände att något måste hända snart, var fanns all action?! Vi var ense om att något behövde hända, och det tvärt. Annars skulle vi försvinna ut i tomma intet. Amanda lider ju av fontalabstinens för i helvete!

Sedan frågade Sofie oss alla tre: "Hur kan man vara så besatt som vi?" 
Jag svarade med lite eftertanke: "Om man smakat på kakan vill man ha mer?"
Ja, det var nog så. Vi ville ha mera utav det goda, och det nu!

Killar är som kakor, det var nu ett faktum.
Har du smakat vill du har mer, och även om man inte smakat blir man frestad av lukten.
Kakan smakar gott, du blir beroende, och även fast du spyr och mår dåligt av den fortsätter du att äta.
Även fast du vet att den är onyttig fortsätter du att äta ännu mer.

Amanda har käkat chokladkaka i 1.5år och mår inte bra av den
Jag har en möglig kaka som jag envist biter fast vid och jag vet inte varför
Sofie, hon vill gärna veta hur kakan smakar

Vi ska nu hitta nya recept, på goda och bra kakor. De ska inte få oss att må dåligt, de ska få oss att må bra.
Så nu bär våran väg mot nya kakrecept som förhoppningsvis ger oss goda och bra kakor. Annars har vi alltid varandra och våran egen lilla mötesplats.

Glasögonormen hugger till igen

Lediga dagar är allt bra härliga.
Idag ska jag inte sitta på mitt arsle framför datorn heller, för idag bär det in till staden.
Klockan halv tolv ska jag möta mamma så ska vi gå till synsam för att kolla min vackra ögon. Om man läser 'duschade' när det ska stå 'lunchade' med glasögonen på är något fel, sen måste synen kollas inför övningskörningen också.

På tal om övningskörning.. Jag ska gå på ännu en kurs på onsdag, kuuul. Tre timmar av repetition. Men man får väl lite fika kanske. Det kan också vara bra att kunna övningsköra med två personer, och inte bara morfar.

Efter min tripp till optikern ska jag faktiskt, ja det är sant, träffa min vårdtagare Amanda. Jag tänkte vara en liten vikarie för Sofie idag, eftersom hon är i skolan. Vi får se vad vi hittar på, att vi kommer snacka behöver väl inte nämnas?

Nej, nu har mitt lila nagellack torkat och jag ska sminka mig lite. Sedan blir det bussen kl. 11.05
Sa jag att jag tycker om lediga dagar? Klart som fan att jag gör!

Tjoffsan!


Vilken lag stoppar mig?

Är det jätteförbjudet att vara kär i sin blogg?
Jag bara undrar...

Är det jätteförbjudet att äta pannkakstårta till frukost?
Jag bara undrar...

Är det jättebörbjudet att skriva om saker som inte borde skrivas om?
Jag bara undrar...

Är det jätteförbjudet att sitta uppe hela natten och lyssna på Lasse?
Jag bara undrar...

Är det jätteförbjudet att skriva jätteförbjudet?
Jag bara undrar...

Hur förbjudet är det?

Kom ihåg mig

Jag sitter i mitt fint städade rum och slappar.
Lyssnar på Lasse och njuter
Sjunger med där jag kan
och nynnar resten.

När du har varit i alla vrår
och du har testat allt som går och
när du tröttnat
Kom ihåg mig då

Uchans bananer!

Usch, fy och blä! Jag vet inte längre. Tycker jag om internet?! Jag blir osäker. Jag känner mig bara beroende. Rätt jobbigt tycker jag. Just nu krånglar bilddagboken hela tiden och sedan funkar inte msn. Det jobbiga är att jag blir jätteirriterad, och DET blir jag också irriterad på. Varför är jag så beroende av internet?!! Kan jag inte bli beroden av något bättre, som att jogga eller nåt. Det skulle jag behöva!

Det gick föresten inte så bra med planerna om att göra allt idag. Det blev inga pannkakor stekta, toaletten blev inte städad och det är inte färdigstädat i mitt rum. Men jag städade riktigt flitigt idag och var myckt noggrannare än vad jag hade tänkt att vara. Nu kan man se mitt skrivbord och det är bättre ordning i hyllorna. Jag känner mig rätt stolt, men det är det värsta kvar. Alla mina kläder ska in i garderoben. Ja det är nästan alla faktiskt, om man säger att alla är samma sak som de kläder jag använder. Det är nog min största ovana, att jag inte lägger in mina kläder i garderoben.. Jag kommer som sagt ha en väldigt rolig dag imorgon! Kvällen kommr i och för sig väga upp dagen ^^

Pannkakskalas är grejen!

Jag ska, jag kan

Idag ska jag göra massvis med saker.

Jag ska inte gå till praktiken eftersom jag är ledig.
Jag ska istället städa mitt rum, steka pannkakor, skriva inköpslista, se till att jag vet var koden till den inte hämtade Kent-biljetten är nedskriven på en lapp, städa toaletten och sedan ska jag åka in med bussen lyssnandes på musik och sedan fika. Sen måste jag innan jag tar bussen duscha och fixa i ordning mig!

Hur ska jag hinna allt? Bussen går kl.15.50
Jag uppdaterar ikväll hur bra det gick för mig!


Ditt liv kan suga mer, visste du det?

Okej, jag vet inte om jag är rätt person att säga att folk borde klaga mindre. Men jag tycker jag klagar det på ett bra sätt, faktiskt. Jag tycker inte att jag klagar på ett negativt sätt, eller har jag fel? Jag är bara ällmänt *jag-gillar-att-klaga-på-meningslösa-saker-men-jag-är-inte-så-seriös-när-jag-gör-det* varje dag, nästan varje dag i alla fall. Men det finn personer som alltid är negativa, allt är verkligen fel hela tiden. Jag tycker de rent utsagt kan skita på sig. Deras liv är bra, om man jämför mad så många andra. Ändå ska de gå runt och klaga på precis allt, de bara söker efter saker att klaga på. Och om de inte har något att klaga åp skapar de problem. Såna personer kan ta och gömma sig eller gå och klaga för alla växter. För då mår växterna bra, eftersom de får massvis med extra CO2. De är nog de enda som blir glada av sånt gnäll.

Jag vet att Amanda tycker om mitt gnäll i alla fall.
Det räcker för mig.
Hon vet att jag även kan vara optimistisk.
Oja.

Flugkadaver, heter det så?

Jag förstår att alla är otroligt nyfikna hur det gick med flugan igår. För visst är ni det? Visste väl det jag.
Då kan jag säga att det var en mycket stolt Emma som kröp under täcket igår. Jag klarade det, jag smällde den! Så nu ligger det ett flugkadaver i min soptunna. Är inte det mysigt?
Föresten, heter det flugkadaver? Skit samma, jag tycker det låter lika äckligt som en död fluga är.

Usch, snart måste jag gå hemifrån. Jag börjar klockan två och slutar inte förrän nio. Helt opepp, hatar att jobba kväll! Fast, tiden går i alla fall snabbare än vad den gjort under dagpassen. Något bra med att jobba kväll alltså.

Jag uppmärksammade inte fettisdagen igår, och det utalas fettis-dagen, punkt! Jag tycker det låter mycket bättre. Detta är nu också årsdagen för
moncan.blogg.se fick jag veta igår runt tiosnåret. Så vi säger: Grattis!
Det fick mig att komma på att jag inte sagt något om att denna blogg, min blogg, också har haft ettårsdag. Det trodde ni inte va? Men det är helt och håller sant, ingen osanning här inte. Det var den 26:e januari som ettårsdagen inträffade. Jag vet inte hur det borde firas, vet inte om det borde firas heller. Men jag kan ju säga att mina individuella läsare har blivit fler under detta år. Fast det är ingenting om man jämför med Moncans, men det gör inget. Jag är väldigt glad att det inte bara är två läsare om dagen (om det ens var så "många" i början?), utan att det istället är runt tio varje dag. Det kallar jag framsteg! Om jag nu skulle vara en hel naturvetare, och inte en halv, skulle jag kunna göra en procentuell utveckling. Men nu är jag som sagt bara en halv, inte en hel.

Nu borde jag fixa till mig lite, vilket betyder ta på mig jobbyxorna och sätta upp håret. Det är skönt att inte sminka sig. Jag tycker om det. Fast jag är kanske inte den som sminkar mig otroligt mycket i vanliga fall heller. Eller?
Aja, nu svamlar jag iväg igen. Jag måste fixa matlådan också kom jag på nu.

Holabandola! (fan vilket snyggt ord!!)

Flyg inte fula fluga, surra inte

Jag vet inte hur det gick till
Men nu är den här
En stor och fet fluga
I mitt rum
Mitt rum!

Vad gör den här?
Varför finns den?
Jag hoppas den inte stör mig
För snart är det sova

Jag har aldrig tyckt om flugor
Aldrig
När jag var liten var jag mordisk
Jag brukade dra av vingarna
och sedan benen
Jag var ett ont barn
när det gällde flugor

Men flugor är alltid värst när det är sova
De surrar mot fönstret
Upp i taket
Surrar runt i luften
och runt igen
Eller så sätter de sig på täcket
och sedan i ansiktet

Men, så som allt är väl flugor bra för någonting!

Nu är det sova.
Innan jag kryper under täcket ska jag försöka
Kanske klarar jag av att smälla den!

En rosa kärlek

177639-63


Jag vill sväva upp i det rosa
Vill ha det rosa tillbaka
Jag vill känna pirret i magen
Låta ett moln sväva med mig upp
Där allt rosa finns
Där du skulle finnas
Vem du nu är
Jag ska hitta dig
Du ska ta mig till kärlek
Ta mig till det rosa
Vem du nu är
Du ska ta mig dit

Skruvdag

Nej, jag har inte glömt det. Det har jag verkligen INTE! Jag fattar inte varför min hjärna inte sagt åt mina fingrar att detta skulle skrivas 27:e januari. Fråga mig inte, men här kommer det!



MIN SKRUV HAR BLIVIT GAMMELSKRUV!

Det är så, faktiskt är det så
Min favoritskruv har fyllt myndig!

Jag köpte inget för pengar. Men kärlek kan man visa på andra sätt. 
Jag satt mig ner, skrev lite.

Till Monica

För det är personer som du man blir glad av

Du lyser upp de stunder som är mörka

Du gör de ljusa stunderna ljusare

Du är som löven om hösten

Som snön om vintern

Som värme och sol om sommaren

Du är viktig i mitt liv

För jag vet att jag alltid har dig

Du är något som ska finnas

Så som snön om vintern

Löven om hösten

Och solen om sommaren

Livet blir inte likadant utan dig




Idag är inte igår

Idag hann jag inte tvätta håret innan praktiken
Idag skurade och dammade jag, men inte hemma
Idag gjorde jag i ordning mig jättesnabbt, vilket jag blev förvånad över
Idag invigde jag mina nya hörlurar ordentligt
Idag har jag varit söt i klänning
Idag var mitt hår fjång, om ni inte förstår så frågar ni
Idag var jag på Hugos's igen, fast med sällskap av Roos
Idag åt jag köttfärssås för fjärde gången på två veckor
Idag kan jag sitta oppe länge, för jag börjar klockan 15.00 imorgon
Idag har varit en bra dag och jag har varit flummig och en aning dryg

Idag gjorde Klaxons mig glad. Jag gick från bussen och lyssnade på Atlantis to Interzone, det var glädje.
Jag stuntade i att irritera mig på att det var halt, jag bara gick där och lyssnade och log. Jag tror jag blev lite kär, igen. Men jag skulle gilla att vara kär i en pojke lite mer. Fast varför skulle jag inte det?
Föresten, jag vet inte hur många gåner jag tjatat om låten Atlantis to Interzone.
Håller du räkning? Tordde inte det!


Om ingenting på ett konstigt sätt

Jag måste säga att min nya pyjamas var helt juvlig. Ja, helt underbar var den. Och underbart är underbart. Och jag gillar 'och' i början av miningar *tumme upp*! Lite onödig info, men jag gillar det.

Jag känner mig flummig. Jag vill prata med någon i timmar i telefon. Jag har faktiskt fikat idag också, alltså pratat en hel del. Jag pratade tydligen inte tillräckligt mycket. Jag gillar verkligen att prata. Jag gillar mina vänner och mina vener. Jag och mina vener. Jag klarar mig inte utan mina vener, inte heller utan mina vänner. Jag kan inte leva utan mina vener, och heller inte utan mina vänner!

Jag är flummig just nu. Är det en ursäkt som räcker till allt oförståeligt blubb?

Godnatt Kitty

Pyjamas
Nu ska jag sova i min nya pyjamas
Hoppas den bara för med sig bra drömmar ;D