Ämman

Jag sa förut en gång att det finns snygga troll. Kommer inte ihåg om jag skrivit det här i bloggen, men det har jag i alla fall sagt. För, det finns faktiskt snygga troll. Titta på Salem Al Fakir till exempel, hur snygg och söt som helst! Verkligen!(skivan jag just nu lyssnar på på tal om det... kent) Så, det blir ju Halloweenfest imorgon, och varför inte satsa på att bli ett lika snyggt och sött troll som Salem klarar av att vara? Precis vad jag ska göra helt enkelt! Ett snyggt och sött troll.

Det blir ju lite nostalgi när jag tänker på troll. För då tänker jag på Trolltider, och Trolltider är bäst! Jag får bilder av jag, syster och kusinerna Julia och Josefin sittandes nere i mormor&morfars källare tittandes på just Trolltider. Vi kunde titta på det hur många gånger som helst, tröttnade aldrig. Det var tider det helt enkelt!

Men, jag kommer nog bli ett vildare troll med större hår, och kasnke sötare. Vem vet? Imorgon vet vi det! Kanske kommer in någon bild här senare... Idag är iaf planen att köpa tyg och sy en troll-dräkt. Mormor ska få hjälpa mig lite, om hon vill. Men innan jag far till henne och morfar ska jag in till stan och fika med Sofie och Amanda. YÄS!


bajsbajs!

Just nu känns Kina lika långt borta.
Just nu skulle det inte spela någon roll.
Kina skulle på något sätt vara bättre.
För Kina skulle inte ge möjligheter alls.
Just nu.

När sanningen är för stor vill man bara försvinna. För vissa saker får inte hända. För vissa saker får inte hända speciella personer. Sanningen blir alldeles för stor. Med tankarna i huvudet känns allt hopplöst. Allt känns helt menlöst. Det känns som om allt faller i bitar. Du tänker "detta är något som inte ska hända mig. jag borde inte få vara i denna situationen". Varje gång du tänker på det blir du ledsen och får tårar i ögonen. Sanningen finns, och den är verkligen alldeles för stor. Det borde inte få hända.


Du får inte
Du kan inte
Sanningen borde inte få finnas.

Jag vill inte vara den
som tappert hänger kvar
i den som kunde ha varit.

Oss.

Håkan Hellström

Det är inte många
som med ord
kan beskriva
kärlek,
känslor

Ingen kan
på samma sätt
som du

....så tycker jag om att skriva som en femtonåring som inte lärt sig vett och bra svenska.
Fast, på något sätt är det ju ändå jag som bestämmer hur jag ska skriva.
Men ändå....
Ibland lyckas jag nog låta rätt vettig ändå (kan man ju hoppas..)

PUSS!

Men asså..... HÅKAN SKULLE VARIT NU IKVÄLL!! Men när är det nu istället? Jo, på SPORTLOVET! Jag hoppas verkligen att det fanns en ruskigt bra anledning till att flytta fram konserten, för det var verkligen inte ett kul besked att höra.. !!

Bajs^9667891021?! JAAAA!

Men nej, jag ska väl inte sitta här och klaga hela tiden? För jag gjorde ju det igår med... En bra sak som händer nu i helgen är i alla fall att lilla Oskar kommer hit och hälsar på mig. Lördag till tisdag.
Det pirrar lite sådär lagom mycket.
Så, det kommer nog väga upp mina känslor inför Håkan. Föresten... Kom inte och säg att den som väntar på något gott, den väntar aldrig för länge. För det kommer vi verkligen att göra! Sportlovet är så långt borta.....

Jag känner redan att våren kommer vara helt spårad. Redan har jag fem skivor att gå på, och tror du inte att det kommer bli fler? Sen så såg jag att tre av dem var tre dagar irad. Hur kommer vi klara oss? Hur fan kommer vi ha pengar till allt? Nejmen, man ska väl inte redan få ångest över studenten? För det är ju bara livet som börjar. Det är ju bara livet som står där med massor av erbjudanden och förslag. Valet är ditt, för ditt liv är ditt! Det är du som står för alla val som finns, det är du och ingen annan som ska välja.............

MEN PALLA!

Seriöst, vad är det med alla vuxna som ställer frågor om livet efter studenten. Ska du plugga? Ska du resa? Ska du jobba? Eh, jag kanske ska... LEVA?! Det är det enda jag vet klart att jag vill göra. Att leva. Sen kommer jag på något mer senare, något man mer kan ta på, eller i alla fall mer tänka sig. Det är vad jag hoppas på...

Det är lätt att ta fel när man är lite skruvad.
Vad känner du dig som, S1 eller S2?
Min penna kände för att skriva S2, men oj så fel det är.

Emma, du ska känna dig som en S1.
Monica är S2, sådäså.

Skruv1 och Skruv2.
Fett skrüvat!

Jag vill bara klaga, eller försvinna eller vad som hellst... Varför hade jag ont i foten igår när jag skulle sova? När jag äntligen går och lägger mig vid halv elva kan jag ändå inte sova, helt jävla meningslöst! Nu går jag runt som en zombie i skolan och missade söta Monica som gick förbi mig i korridoren. AAAAARHH!  jag pallar inte! Nej, nu måste jag tillbaka till svenklektionen......

Jag tror jag spricker snart
svämmar över eller nåt.

Min mage är proppfull
utan att jag käkat mycket alls.

Det flyger och far
jag kanske lyfter snart.

Som om jag var full av helium
eller tonvis med fjärlilar.

Just nu sitter jag i kusins rum tillsammans med syster Frida.
Vi har kollat filmer på youtube och drömt oss nostalgisk tillbaka till förra årets Idol då kapten Karlsson var med.
Asså, den mannen! Helt jävla underbar. Men vad har han tagit vägen? En sån bra artist kan inte bara försvinna sådär helt plötsligt bara för att han åkt ut från Idol. Men men, man kan inte få allt. Det finns så mycket annat att tycka om.
kenttillexempel

jag och frida i bilen
sång och skratt
trasiga texter
fast inte socker

Jag är lycklig, och glad och.... LYCKLIG!
Min känsla i magen försvinner inte, jag ler och allt annat försvinner.
Sen har jag ju fått en ännu en underbar tjockiströja, denna gång av pappa.
Polograge och grå och svarta ränder.
Nu blir det film. Jiddra inte med Zohan, sen får vi se vad som händer.

Fötter finns också
ditt leende i mitt huvud

jag tänkte just på dig
min mage fladdrade iväg
full av fjärliar

Your eyes were green
and the most beutiful I've ever seen.

Let me be the hulk
or maybe a cucumber.

I can live there
and I will never be seen.

Idag har jag städat lite granna. Rensat garderoben och fixat till bland alla väskor i lådan under sängen. Jag har väldigt många väskor, fast vissa använder jag inte eftersom det är dedär väskorna man hade i skolan på lågstadiet eller när man skulle in till stan när man var elva. Men i alla fall.. Jag fick för mig att jag skulle räkna alla väskorna, men det skulle jag inte ha gjort, för nu kommer jag aldrig kunna säga att jag inte har något väskor att använda. Jag började att räkna och kom till elva väskor jag verkligen inte använder. Och då tänkte jag "men då är det väl kanske lika många till som jag använder". Men icke sa nicke, jag kom över tjugo väskor och sedan slutade jag räkna när jag kommit till 31. Jag har trettioen väskor, det är helt galet. Och jag använder tjugo av dem. Jag är ganska stekt, kokt och grillad nu... För jag kan verkligen inte säga att jag inte har några väskor!

Just nu gör jag något jag inte trodde att jag skulle göra... Jag ligger nämligen i Sofias säng och kollar på Stjärnor på is, vad hände liksom?! Det var väl lite emot mina principer, precis som med Let's dance, att jag sagt att jag inte ska titta men så bryder jag det ändå. För någonstans tycker jag ju att det är löjligt och bara finns för att tv4 ska tjäna pengar på all röstning. Men men... Man kan väl inte alltid följa sina principer, eller? Efter programmet ska jag och Sofia i alla fall plugga så duktiga är vi en vanlig lördag! Det blir matte, samhälle A och sedan läsa igenom häftet till nationella provet i svenska B. Så det finns en del att göra med andra ord!

Ibland känner jag mig bara dum
och tråkig.

Det känns som om jag inte gör något alls.

Jag bara är
utan att riktigt vara.

idag köpte jag en skjorta på myrorna.
nu är jag fin och har gott samvete som stödjer frälsningsarmén!

jag har spänt mina ögon för mycket
använt musklerna för mycket
och jag har inte skrattat.

jag vill skrika sanningen till dig
vill höra orden fastna inuti ditt huvud
men orden fastnar redan vid mina tår.

orden får inte plats hos mig
försvinner till någon annan
och ut genom mina ögon.

det gör ont.

Idag kände jag bara att jag ville bli fem år igen
Ville krypa upp i mammas famn och höra orden allt kommer bli bra viskas i mitt öra

Ibland är det jobbigaste att inte vara vuxen, men ändå inte vara ett barn.

Det blev just oktober märkte jag. Dax att sova kanske?

Du kan vara min snöflinga i oktober.
Alldeles unik och oförutsägbar.