Ämman

Jag förstår att alla är otroligt nyfikna hur det gick med flugan igår. För visst är ni det? Visste väl det jag.
Då kan jag säga att det var en mycket stolt Emma som kröp under täcket igår. Jag klarade det, jag smällde den! Så nu ligger det ett flugkadaver i min soptunna. Är inte det mysigt?
Föresten, heter det flugkadaver? Skit samma, jag tycker det låter lika äckligt som en död fluga är.

Usch, snart måste jag gå hemifrån. Jag börjar klockan två och slutar inte förrän nio. Helt opepp, hatar att jobba kväll! Fast, tiden går i alla fall snabbare än vad den gjort under dagpassen. Något bra med att jobba kväll alltså.

Jag uppmärksammade inte fettisdagen igår, och det utalas fettis-dagen, punkt! Jag tycker det låter mycket bättre. Detta är nu också årsdagen för moncan.blogg.se fick jag veta igår runt tiosnåret. Så vi säger: Grattis!
Det fick mig att komma på att jag inte sagt något om att denna blogg, min blogg, också har haft ettårsdag. Det trodde ni inte va? Men det är helt och håller sant, ingen osanning här inte. Det var den 26:e januari som ettårsdagen inträffade. Jag vet inte hur det borde firas, vet inte om det borde firas heller. Men jag kan ju säga att mina individuella läsare har blivit fler under detta år. Fast det är ingenting om man jämför med Moncans, men det gör inget. Jag är väldigt glad att det inte bara är två läsare om dagen (om det ens var så "många" i början?), utan att det istället är runt tio varje dag. Det kallar jag framsteg! Om jag nu skulle vara en hel naturvetare, och inte en halv, skulle jag kunna göra en procentuell utveckling. Men nu är jag som sagt bara en halv, inte en hel.

Nu borde jag fixa till mig lite, vilket betyder ta på mig jobbyxorna och sätta upp håret. Det är skönt att inte sminka sig. Jag tycker om det. Fast jag är kanske inte den som sminkar mig otroligt mycket i vanliga fall heller. Eller?
Aja, nu svamlar jag iväg igen. Jag måste fixa matlådan också kom jag på nu.

Holabandola! (fan vilket snyggt ord!!)