Den som väntar...

Allt framtill imorgon klockan två kommer vara en väntan, en lååång väntan.
Jag blir helt sprallig i kroppen och vet inte vad jag ska göra.
Det spricker och far. Jag svämmar över.

Men det gör inget.
För jag är glad.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback