Kulturnatten

                                Maria och jag, världens vackraste par


Bor man i Uppsala vet man att höst innebär kulturnatten. En natt fylld av kultur och fjortisfylla på gatorna. Är det inte underbart! Fjortisfyllan kan vi skita i, men kultur är ju najs. För jag älskar att vara kulturell (speciellt om jag har mina glasögon som gör att jag ser väääärsta kulturell ut i!). Jag var inte så väldans kulturell, skulle kunnat varit mer om jag säger så. Jag for in till staden vid halv fem, men då var det inte kulturen som väntade, det var ju Amanda och hennes hej-jag-har-fyllt-arton-kom-och-ät-mat-hos-mig-och-fira-mig-samtidigt (a.k.a öppet hus för familj och vänner!). Maten var god och sällskapet var (och blev senare ännu) trevligare! Vuxna och alkohol var en bra kombi, det vill jag lova!

     Men allt tar slut och det gjorde även det öppna huset.. Folk som var arton skulle ut och parta och sedan var det andra som skulle göra saker på annat håll. Jag räknade till det sistnämnda, för jag är ju inte arton (ÄN på ett tag....). Men, tro inte att detta betyder att jag efter klockan tio hade tråkigt, nej nej. Monica ringde och ville ha sällskap, och det tackar man ju inte nej till i första taget. Så vi möttes vid Balder och vandrade sedan vidare till Stora torget. Vi chillade till musiken och fick gratis äckel-kaffe. Vi kom i alla fall fram till att vi såg mysiga ut när vi gick runt med en kaffemugg i handen. Våra fötter tog oss sedan till UKK (Uppsala Konsert & Kongress) där jag skulle möta min söta kusin Josefin och Monica hängde nästan bara på. Hon fick i alla fall gå på de snygga toaletterna längst upp i UKK, det är inte illa må jag säga. Fräscht är vad det är! Men för att sedan göra en lång histiria lite kortare skiljdes jag och Monica åt och jag strålade samman med kusin Josefin och hennes två kompisar. Det var då den långa väntan började. Men vad var det vi väntade på? Det var något underbart, något otroligt underbart! Gratiskonsert med Markus Krunegård!!! Yeeeeeah! Efter att väntat i lite mer än en timme kom han äntligen ut på scen. Vi fyra stod och hängde på staketet längst fram till höger. Gah, han var så bra och så jävla fycking söt. Gissa om jag blev kär?

     Tyvärr tog det slut alldeles för fort, men så är det ju när man har roligt. Ingifta morbror Kjell kom och hämtade oss i alla fall. Vilket var skönt, värme och slippa åka buss/tåg liksom. Pappa hämtade mig sedan i Storvreta och nu sitter jag här. Och jävlar vad långt allt blev... Men samtigit har det hänt en massa idag och fan vad kul det har varit!

Nu är det sängen, men först tandborstning. Pussnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback